Sitter framför datorn med en kopp vaniljte, kollar på när sakta procenten för nerladdningen av första säsongen av That 70's Show blir mer och mer. Söker på tumblr efter inspiration, jag känner mig grå och ensam av någon anledning.
Jag hoppas att jag likt som vårt förändrande klimat kan blomma ut och bidra med ny energi och lycka men det är något som hela tiden tynger mig ner. Ett kapitel som inte blir klart, det spelar ingen roll om jag försöker riva ut sidorna eller sudda ut orden. De finns ändå kvar.
Förstår ni vad jag menar?
Önskar jag levde någon annanstans under någon annan tidsera.
Drömmer mig bort till att få gå på gatorna i Paris iförd de finaste kläderna i min garderob och njuta av livet. För om jag får bestämma så är det jag som är Marie Antoinette och drottning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar